Det finns en stor svampgrupp som kallas för kremlor de är ungefär 100 arter och hälften av dem räknas som matsvamp .Ingen art i släktet är ordentligt giftig, vissa arter kan ge lättare magsmärtor.
Om du tittar på din svamp så skall den ha hatt och fot och på undersidan av hatten skall den ha skivor .Svampen får inte ha ring på foten , den får inte heller ha en slida eller strumpa eller fjäll längst ned på foten.
Tryck med fingret på skivorna, om dessa blir kvar i intryckt läge och det blir en brun fläck på tryckstället så har du antagligen en oätlig pluggskivling.
Om det inte märks något särskilt med skivorna, så kan du gå vidare i denna nyckel
Prova nu att med tum och fingernagel repa upp en tåga (remsa) av svampens fot nedifrån fotbasen mot hatten.
Om du misslyckades med detta, kan du gå vidare .Försök nu att nypa loss en bit av svampfotens nedre del
Om du grejar detta så har du hittat en kremla eller en riska.
Nu bryter du av en bit på svamphatten och om det nu kommer saft i såret ( vattenklar, vit, gul eller rödaktig ) är det en riska som du hittat, en del av dessa är ätliga, men detta återkommer jag till senare.
Om det nu inte kommer saft så kan vi fortsätta .Du har nu en kremla i din hand, och nu sätts ditt smaksinne på prov .Sätt tungspetsen mot skivorna och håll den kvar ca 15 sekunder, är smaken brännande i munnen är din kremla oätlig och du kan kasta den.
Om det inte bränner i munnen, bryt av en bit av hatten och tugga på den, om det inte bränner i munnen nu heller , antingen känner du ingen smak eller också smakar det svamp .NU har du hittat en ätlig kremla.
Som du märker är det bara de milda kremlorna som räknas som matsvamp
och dessa arter är vanligast i början av säsongen senare på hösten är det flest av de skarpa.
Av alla de kremlor som finns, är det en grupp som många människor tycker är de godaste, Sillkremlor heter dessa.
En sillkremla kan beroende på art ha grön, brun eller rödaktig hattfärg. De smakar milt och om du bryter av foten och tittar på brottytan, så har den en fastare kant runt en mjukare mitt. Peta nu med ditt renaste finger några gånger i foten. Om det är en sillkremla blir hålet brunfärgat. Dessa kremlor har en speciell lukt, någonting åt sillake hållet ( en del tycker att dom luktar illa ) Om man dillstuvar dessa svampar påminner smaken om skaldjur ( kräftor).
Riskorna som nämndes tidigare .
Om de smakar milt, är det bara att lägga dessa i stekpannan, smakar de skarpt, kan man koka av en del av dessa före tillagningen. Avkokning av skarpa kremlor går inte.
SOPPAR ca 30 ätliga arter.
Dessa svampar har inga skivor på hatten undersida , dom har rör, om rörlagret på din svamp går att skilja från hattköttet med en kniv så har du en sopp.
För att komma fram till vilka soppar som är ätliga. Din sopp får inte ha rör som växer ned på foten, rörlagret skall stanna vid foten.
Nu vänder du din svamp med foten mot dig och tittar vad det är för färg på rörmynningarna, alla svampar som inte har rödbruna, röda eller rosa färger kan du äta.
Det finns ett litet undantag Gallsoppen som normalt har rosa färg på rörmynningarna har som riktigt ung vita rörmynningar. Den har ett grovt mörkt ådernät på foten. Är du osäker smaka en liten bit, Gallsoppen är starkt bitter. Denna svamp är inte giftig, men bara en liten bit kan förstöra hela din svampmåltid.
Det finns även några mycket sällsynta arter med starkt gula rörmynningar, som kan smaka bittert, en del har röda fötter ,så smaka en bit av dessa så vet du ifall du skall ha med dem
RÖKSVAMP & ÄGGSVAMP.
Är oftast mer eller mindre runda svampar, de flesta är vita - vitgrå, denna typ av svamp kallas för buksvamp, svampens sporer bildas inuti svampen ( de två förra grupperna bildar sina sporer på skivorna och i rören ). När buksvamparna är unga och svampköttet fortfarande är vitt är samtliga arter ätliga. Ca 20 arter.
Klyv dina buksvampar och förvissa dig om att de är vita inuti, har de en annan färg ta dem inte. Kolla även att det att det finns ungefär samma struktur på köttet. Det finns andra svampar som ser ut som buksvamp utanpå men när man klyver dem kan man se t.ex skivlingsanlag.
När du lagar till dina buksvampar se till att du tar den det sega ytterhöljet, annars påminner din maträtt mest om varma tuggummin
NU HAR DU LÄRT DIG 100 ÄTLIGA SVAMPAR.
Om du följt dessa anvisningar så har du sållat bort de giftiga och oätliga svamparna inom de grupper som vi gått igenom, men du har också tagit bort en hel del annan matsvamp, om dessa kan du läsa i någon svampbok.
VIKTIGT är, att hur ätliga svamparna en är, kan du förstöra och till och med göra dem giftiga med fel behandling, därför kommer det här några plocknings och tillagnings tips.
Plocka alltid svampen i något luftigt som t.ex. en korg. Skär bort jordiga och insektsangripna delar redan i skogen.
Vid hemkomsten skall du rensa din svamp ordentligt, skära den i lagom stora bitar, dessa lägger du i en stekpanna utan matfett på mellanvärme, efter ett tag vätskar svampen. Svamp och spad tillsammans kan du nu frysa in eller förvara max i ett dygn i kylskåp. Sedan bör den tillagas och ätas, du bör inte spara tillagad svamp, den blir lätt dålig. Svamp är hårdsmält föda och om du äter för mycket kan du få ont i magen.
Klas Jaederfeldt (C)1998-2000 Får kopieras och spridas om det står vem som gjort denna nyckel
|
